För de flesta "vanliga" människor är fastighetsköpet den största affären man gör i livet. Köper man en fastighet för sitt boende handlar det vanligtvis om cirka en till tre miljoner kronor som skall investeras. Men vad är det egentligen du köper som fastihetsköpare?

Stiger du in på Mäklarkontoret eller banken för första gången, i syftet att köpa bostad, blir du överöst med främmande begrepp som fastighet, pantbrev, lagfart, inteckning, pantsättning och mycket annat. Många vill inte verka "dumma" och låtsas att de förstår vad som diskuteras utan att egentligen ha en aning. För att du skall bli en säkrare köpare ser vi till att förklara begreppen.

Fastigheten

Den första termen är "fastighet". Du skall köpa ett hus men plöstligt diskuteras begreppet fastighet som om det vore en självklarhet. För att förklara detta så är det enklast att titta på hur vi delar in allt som vi äger i Sverige. Samtliga föremål delas in i två grupper, fast egendom och lös egendom. Fast egendom utgörs av mark och vatten, allt annat är lös egendom. All mark i Sverige är indelat i fastigheter. En fastihet består av ett eller flera avgränsade markområden. Alla fastigheter har en unik beteckning. Till en fastighet kan höra byggnader, skog, vatten mm. På denna markbit finns sedan ett antal fastighetstillbehör som ingår i fastigheten. Vad ingår då bland dessa fastighetstillbehör?

I Sverige handlar det om exempelvis hus, staket, träd och växter, flaggstång och mycket annat.

Vad som ingår kan skilja sig kraftigt åt mellan olika länder vilket kan vara viktigt att känna till om du köper en fastighet utomlands. I många länder ingår exempelvis inte köksinredning och köksmaskiner i fastigheten, vilket kan vara viktigt att känna till.

Lagfart

För att hålla ordning på vem som äger vad och för att skydda ägandet av fast egendom förs ett fastighetregister. Lantmästeriet handhar detta register och det är för ändringen av ägare i fastighetsregistret du betalar när du söker lagfart. Den avgiften är 825 SKR. I samband med detta tar staten ut en stämpelskatt på 1,5% av köpeskillingen.

Vad är ett pantbrev?

Ett pantbrev är ett sätt för banken att få säkerhet för sina lån till ditt fastighetsköp. Eftersom det givetvis inte går att lämna in själva fastigheten till banken så har staten ordnat så att banken kan få s.k. pantbrev i fastigheten. Banken söker inteckning i fastighetsregistret och får sedan ett pantbrev på detta belopp. Även detta är förenat med en stämpelskatt, här 2% av sökt belopp.

Skatten dyr

Köper du en fastighet för två miljoner kroner kommer lagfarten att kosta dig 30 000 kronor plus de 825 kronorna i lagfartsavgift. När det gäller pantbreven handlar det om hur mycket som finns sedan tidigare. Men handlar det om en ny fastighet eller en som saknar pantbrev sedan tidigare kommer detta att kosta 40 000 kronor i stämpelskatt plus 375 kronor i avgift. Totalt kostar alltså denna affär drygt 71 000 kronor bara i avgifter och skatt till staten. Finns det mycket pantbrev sedan tidigare sjunker denna kostnad, vilket är en fördel för dig som skall köpa. Hoppas att du nu känner dig lite mer bekant med begreppen.

Generellt kan man säga att hus som är byggda på sjuttiotalet och tidigare, har felaktigt utförd dränering och de saknar ett bra fuktskydd. Byggnormen som gällde då och det konservativa tänkandet som finns inom entreprenörsledet har gjort att man än i dag utför dräneringar på ett felaktigt sätt. Detta medför att det troligen är kortare tid än 25-30 år mellan omdräneringar i verkligheten.

En riktigt utförd dränering, med ett godkänt och rätt monterat fuktskydd, skall ha en livslängd på minst 50 år! En bra entreprenör lämnar alltid bilder eller ett kompendium på utförda arbeten och då kan man inte fuska.

Det är väldigt vanligt med många åsikter gällande hur och när man skall dränera samt varför. Därför är det lättast för en lekman att kontakta en fuktsakkunnig för att få en bedömning och råd.

När eller om, man utför en dränering skall man alltid ha i åtanke att man förbättrar väggen men man ändrar inte konstruktionen på vilken huset står. Efter det att huset dränerats, säger många förståsigpåare att man kan lägga vilket golv som helst, för nu är huset omdränerat. Sanningen är att en felaktig grundkonstruktion förbättras med en riktigt utförd dränering men att detta endast är på utsidan av husets väggar och inte golvet. IU det fall man har grundvatten som går upp mot bottenplattans undersida, förbättras givetvis golvet, men inte till den grad att man kan lägga tätskikt eller trägolv.

I det fall man har konstaterat att det är problem med dräneringen men det är av ringa sort, går det att lösa många problem från insidan med mekaniskt ventilerade golv och/eller väggar.

Om man själv vill kontrollera, kan man titta på följande punkter:
1. Finns det putssläpp på insida källarvägg samt på vilken höjd detta visar sig.

2. I hörnen vid yttervägg, om det går upp en kil med mörkare område eller om det även här är putssläpp?

3. Har husets regnavvattning några lövsilar?

4. Är det putssläpp på den bärande inneväggen i nederkant?

5. Om man har en påreglad vägg med isolering kan man ta upp ett provhål för att kontrollera, provhålet skall vara så pass stort att man kan utföra ett lukttest, dvs sticka in ett finger och lukta på det.

6. Många hus med fasadsten och då framförallt kalkstensfasad, (allmänt kallat för Mexisten) har ytterligare ett problem. Kontrollera att fet finns en avrinningspapp under det understa skiftet.

7. Är lutningen på marken in mot huset istället för ut från huset?

• Börja med att analysera ditt kök. Vad fungerar bra idag och vad vill du ändra på? Tänk igenom nuvarande förvaring.
• Vägg- och bänkskåp behöver inte linjera. Detta syns mest i planritningen och inte i verkligheten.
• Välj ett bänkskåp med låda högst upp i anslutning till spis. Detta för att ha redskapen nära till hands.
• Undvik att placera en diskmaskin mellan spis och diskho eller nära en dörr. En utfälld lucka innebär en snubbelrisk.
• Undvik att placera vitrinskåp nära spis, så slipper du putsa glaset så ofta.
• Integrerade vitvaror ger ett enhetligt intryck.
• Höj upp fläkten och du får bättre översikt över grytorna på hällen.
• En bänkyta i direkt anslutning till kylskåp eller högskåp är praktiskt för inplock av matvaror eller avställning för heta plåtar.
• Frigör bänkyta genom att bygga in mikro i väggskåp eller högskåp.
• Placera aldrig spis direkt intill ett högskåp. Högskåpets sida skadas av stekflott och värme.
• Vid infälld häll eller ho krävs minst 10cm bänkyta på vardera sida för att klara utsågningen.
• Undvik att sätta en diskmaskin direkt mot ett bänkhörnskåp 120cm. Luckan blockerar andra skåp