Planering

Oavsett om skärmtaket placeras i anslutning till ytterdörr eller altan ska det anpassas till husets utformning och färgsättning. Komplettera gärna skärmtaket vid entrén med ett litet trädäck, i ett eller flera trapplan. Det tillför huset en trevlig byggnads­ detalj.

Skärmtaket kan antingen göras som ett rakt pulpettak eller som ett delat sadeltak. Om pulpettak väljs bör en hängränna placeras i framkant så att regnvatten leds ut åt sidan. Om sadeltak väljs placeras hängrännor efter sidorna så att regn­ vatten leds bort från husväggen.

Taket över uteplatsen behöver inte täcka hela altanen. Huvud­saken är att det avskärmar mot starkt solljus och skyddar möbler och dynor mot regn. Stolparna kan nertill bilda upplag för framkant på ett trädäck över mark. Skärmtaket kan byggas samman med plank, spaljé eller glaspartivägg så att utrymmet också får en hörna i lä. Men var aktsam om helheten. Bygg inte in altanen så mycket att uterumskaraktären försvinner.

Tak över uterum och entréer får man uppföra utan bygglov om takets yta är högst 15 m2. För större tak krävs bygglov. Om någon del av taket och planket kommer närmare tomt­ gränsen än 4,5 m krävs medgivande fr ån grannen. För plank runt uteplats gäller att det inte får vara högre än 1,8 m och gå ut längre från huset än 3,6 m.

Alla mått är i mm där inget annat anges.

Materialval

Stolpar, staketdetaljer, överliggare och konsoler till skärmtaket är trädetaljer som med tiden utsätts för stora påfrestningar i form av regn, sol, kyla och belastning. Till dessa rekommende ras tryckimpregnerat virke klass NTR/AB. I övrigt väljs hyvlat virke av god kvalitet.

Det är viktigt att dimensioneringen är väl tilltagen och att sammanfogningarna görs starka. Uterummets skärmtak av plast eller plåt måste tillfälligt kunna tåla större snölaster. Alla fästdon, beslag av metall samt spik ska vara ordentligt rost­ skyddade med exempelvis varmförzinkat ytskydd, alternativt rostfritt stål.

Ytbehandling: Allt virke bör grundmålas innan det spikas upp. Grundmåla först med träskyddsmedel (till exempel penetre­ rande grundolja eller träskyddsprodukt). Därefter målar man med en alkydoljegrundfärg. Färdigmålningen görs sedan med en täckande färg som ska strykas två gånger, om inget annat anges av färgtillverkaren. Var särskilt noggrann med ytbehand­ lingen av ändträytor som bör mättas med träskyddsmedel. Svåråtkomliga ställen målas före montering. Vid grundmålning för slamfärg eller linoljefärg, följ färgtillverkarens anvisning. Måla inte på trä som har en fuktkvot högre än 16 % (gäller även tryckimpregnerat trä). Fuktkvoten (=kvot av vattnets vikt och träets torrvikt) kan kontrolleras med hjälp av en elektronisk fuktkvotsmätare.Tak över uterum

Tak över uterum

Skärmtakets laster fördelas med takbalkarna. I framkant med stol­ par c­avstånd 1 000–1 200 som förankras i plintar. Bärlinan 1 utgör stöd i bakkant. Alternativt

kan takbalkarna 6 fixeras mot vägg med balksko 45 x 137 som fullspikas eller fullskruvas med ankarspik 40­4,0 eller ankarskruv. Stolparna skruvas fast mot de varmförzinkade plintbeslagen med genomgående skruv i för­ borrade hål. Upptill förbinds stolparna med ett hammarband 2 i urtag med minst 4 stycken trådspik 75-2.8 från vardera sidan. Nertill, mellan stolparna, kan ett räcke göras. Stommen är två horisontella räckesreglar 3 som spikas fast i passande urtag med trådspik 75-2,8. Ett tätt räcke tillverkas av stående spjälor 4 som spikas mot räckesreglarna med trådspik 60-2,3. Spjälorna snedsågas nertill så att droppnäsa bildas. Ovanpå fixeras en täckbräda 5 med avdrundad översida för god vattenavrinning.

Takbalkarna 6 skråspikas rakt över stolpe mot hammarbandet 2 med en trådspik 100-3,4. Denna infästning kan säkras med vinkelbeslag 90 x 90 x 40 som fullspikas eller fullskruvas med ankarspik 40-4,0 eller ankarskruv mellan 2 och 6. Baktill skråspikas takbalkarna mot bärlina 1 och väggen. Ovanpå takbalkarna spikas bärreglar 7 med trådspik 75­-2,8. För virkes­ tjocklek över 34 används trådspik 100-3,4. Mot bärreglarna monteras plast­ eller plåttaket enligt tillverkarens anvisningar.

Mot bärreglarnas utstickande ändar spikas vindskiva 8 med trådspik 75-2,8. Ovanpå vindskivorna fixeras fabriksmålade vindskivebeslag med klammerspik 30-2,5.

Framtill mot takbalkarnas utstickande snedfasade ändar kan en täckbräda spikas fast så att den hamnar under utstickande tak och linjerar med vindskivans underkant. Använd trådspik 75-2,8.

Plintar

Om marken består av grus och sten gräver man cirka 500-600 djupa plinthål, i vilka betongen gjuts direkt. Beslagen riktas och fixeras varvid de gjuts fast.

Om matjordslagret är tjockt eller om marken är lerig och tjälskjutande måste betongplintarna längre ner i marken för att få fast underlag. Gräv först ett djupt hål och gjut en litet bottenplatta av betong. Tryck fast en bit armeringsjärn i mitten. När gjutningen hårdnat placeras en runt gjutform av papp med omkrets 150 i hålet och jorden fylls tillbaka runt om gjutformen. Därefter fylls pappröret med betong. Till stolpe A ingjuts stolpsko 90 x 90 och till stolpe B stolpsko 115 x 90.

Stolpar

A spikas ihop av två reglar 45 x 95 med trådspik 75-2,8 från båda sidor. Det är då lätt att göra urtag för horisontella reglar och stolpen spricker inte lika mycket som om den är av ett massivt ämne.

B spikas ihop av två ytterbitar 34 x 95-120 och en mittregel 45 x 70-95. Stolpen är som en I-balk i tvärsnitt. Anslutningen mot horisontella reglar blir snygg och stabil.

Stolparna fästs i stolpskor med genomgående skruv.

Källa: Byggbeskrivningar.se